Nordiske rapporter 2006

Statusrapport for trykkere i Norge

Fremlagt på Nordisk Trykkerstevne 2006 på Klekken

Markedsutviklingen og behovet for trykkere

Behovet for kvalifiserte trykkere er avhengig av følgende forhold:

Endringer i forbruket av trykt informasjon i forhold til elektronisk informasjon på internett
Import og eksport
Utviklingen av digitaltrykk
Økt produktivitet pr. trykker med automatisering og utvidet driftstid
Strukturrasjonalisering med oppkjøp og sammenslåing til større og mer effektive bedrifter.

Vi har ikke funnet noe god statistikk på markedsutviklingen i Norge, men mye kan tyde på at vi ser de samme trendene som Europa og USA. Det betyr følgende:

Trykt informasjon stagnerte noen år, men er nå i vekst igjen selv om bruken av internett øker kraftig. Bl.a. satser mange aviser på nye weekend- og temamagasiner. Det dukker opp nye trendmagasiner, ungdomsmagasiner og lignende. Postkassene inneholder mye reklame igjen. Konklusjonen er at det er vekst i trykksakproduksjonen, både i offset og digitaltrykk, men at digitaltrykk vokser mest. Offsettrykk flater ut og veksten kan se ut til å stagnere rundt år 2010.

Konkurransen fra utlandet øker stadig. Nå er det særlig større trykkerier i Polen og i de baltiske land som satser offensivt og som har blitt de tøffeste konkurrentene til de norske trykkeriene.
Digitaltrykk er i vekst. Det rapporteres om stadig flere trykkerier som investerer i digitaltrykk. Nisjebedriftene som kun har digitaltrykk vokser, men ikke i samme tempo som for 4-5 år tilbake. Det ser ut som de som satser på både offsettrykk og digitaltrykk gjør det best.
Automatiseringen og produktiviteten har økt kraftig. Både på ark og rulloffset ser vi at bemanningen blir redusert. Det er normalt at 4-farge arkpresser blir betjent av én trykker og det er ikke uvanlig at 8-fargepresser også bare blir betjent av én trykker. I rulloffset heatset kjøres det på enkelte bedrifter med en bemanning på to trykker og en assistent. Dette betyr at en trykker i dag produserer vesentlig mer enn en trykker gjorde for noen år tilbake. Bedriftseierne presser hele tiden på for å utvide driftstiden for å oppnå helkontinuerlig drift også i helgene. Ved tariffoppgjøret ble kravet om utvidet adgang til normal driftstid mellom lørdag kl 12 og søndag kl 22 reist på nytt. Fellesforbundets forhandlingsutvalg var villige til å inngå en prøveordning, men det var ikke arbeidsgiverne interessert i. Resultatet ble ingen utvidet driftstid.
Strukturrasjonaliseringen fortsetter med oppkjøp og sammenslåinger. Eksempler er sammenslåing av NorBok på Gjøvik og Rotanor i Skien, planer om sammenslåing av Hjemmet Mortensen Trykkeri og Aller Trykk og at lokale avispresser blir avviklet og trykking av aviser blir konsentrert i noen få stor trykkerikonserner.

Nedgang i antall yrkesaktive trykkere

I 1998 var det ca. 1200 yrkesaktive trykkere i Norge. I 2002 var antallet redusert til ca. 1090. I dag går anslaget ut på at det nå er ca. 750 aktive trykkere. Dersom tendensen fortsetter vil det være behov for ca. 600 trykkere i 2010, dvs. en halvering på 12 år.

Antatt rekrutteringsbehov de kommende 4-5 år

Alderssammensetningen er nå omtrent som følger: Ca. 100 trykkere er over 60 år, ca. 180 er mellom 55 og 60 år og ca. 170 er mellom 50 og 55 år. Dersom en forutsetter at de fleste trykkere går av med pensjon når de 62 år, og at det er en naturlig avgang pga sykdom og annet, så betyr dette at avgangen av trykkere er større enn behovet for nye. Om få år blir det mangel på trykkere i Norge dersom en ikke sikrer en rekruttering på 25-30 nye trykkere i året. Ved utløpet av 2004 var det 16 løpende lærekontrakter. Av arbeidsledige trykkere er de fleste over 50 år. Dersom ikke rekrutteringen tar seg opp kan vi komme i en situasjon hvor eierne velger å avstå fra nyinvesteringer pga av mangel på kvalifiserte trykkere. Konsekvensen på sikt blir dårligere konkurranseevne pga av eldre og mindre produktive maskiner og høyere lønninger.

NB! Ovenstående tallmaterialet er ikke kvalitetssikret mot offentlig statistikk. Det er kun en subjektiv vurdering med utgangspunkt i en prosjektrapport utarbeidet for Grafisk Utdanningsfond av Sven Erik Skarsbø som er førstelektor på Høgskolen i Gjøvik.

Utdanning

Utdanningen av trykkere i Norge er en offentlig 4-årig videregående utdanning som avsluttes med avleggelse av en svenneprøve og utstedelse av offentlig svennebrev. Etter 10. klasse i grunnskolen er det normale utdanningsløpet 2 år på videregående skole og deretter 2 år som lærling i en bedrift.

Det er også mulig å ta hele eller deler av opplæringen med 3-4 år som lærling (”voksenlærling”) i en bedrift avhengig av tidligere utdanning og praksis. Da må lærlingen gå en til to dager på skole pr uke de to første læreårene for å ta de nødvendige allmenne fagene (norsk, engelsk, matematikk, naturfag og samfunnslære) samt yrkesteorien i grafisk produksjon.

Det er også mulig å avlegge svenneprøve som praksiskandidat på grunnlag av 5 års relevant praksis i faget. Praksiskandidater behøver ikke beståtte allmenne fag, men må avlegge en tverrfaglig offentlig eksamen i yrkesteorien for grafisk produksjon.

Utdanningen de siste 10 årene har i hovedsak vært påvirket av følgende samfunnsforhold:

Rasjonalisering i skoleverket med omfattende skolereformer
Nedgang i antall læreplasser
Endringer i ungdommens utdanningsvalg

Endringene i utdanningen har vært som følger:

I 1994 mistet vi den felles grafiske skoleutdanningen og utdanningen av trykkere ble lagt under studieretningen for mekaniske fag. Dette betydde at de som ville bli trykkere først gikk ett år på grunnkurs mekaniske fag og deretter ett år på VK1 Trykk. Mange skoler hadde grunnkurs mekaniske fag. VK1 trykk var på den tiden spredd på 7 skoler, tre på Østlandet og 4 spredd langs kysten fra Stavanger til Narvik. I perioden 1994 – 1996 var det bra tilgang til både elever og læreplasser, men etter 1996 gikk antallet læreplasser nedover.
I 2000 ble studieretningen for medier og kommunikasjon opprettet. Det var en diskusjon blant trykkerne og i bransjen om trykkerutdanningen skulle inn i denne eller om den fortsatt skulle ligge under mekaniske fag. Konklusjonen ble å legge den til medier og kommunikasjon og at trykkere da startet på grunnkurs medier og kommunikasjon. Samtidig ble det vedtatt at de grafiske produksjonsfagene trykk, serigrafi, grafisk emballasje (flekso, dyptrykk, kartonasje) og bokbinder (industriell bokbinding og ferdiggjøring) skulle slåes sammen til et felles VK1 grafisk produksjon. Det viste seg tidlig at elever som begynte på grunnkurs medier og kommunikasjon ikke hadde planer om å bli trykkere. Skolene måtte derfor søke om dispensasjon om å få ta inn elever fra andre grunnkurs (mekaniske fag og formgovingsfag) for å få fylt opp klassene. Samtidig fortsatte antallet læreplasser å synke. Dette førte bl.a. til at landets største yrkesskole, Sogn videregående skole i Oslo, ikke hadde VK1 klasser i skoleårene 2003/04 og 2004/05. I inneværede skoleår er det bare 4 skoler i hele landet som har dette tilbudet og ingen av dem ligger nord for Oslo. Det sier seg selv at dette er et svært dårlig utgangspunkt for økt rekruttering.
I 2004 ble skolereformen ”Kunnskapsløftet” vedtatt. Det ble da opprettet et bredt studieprogram for Teknikk og Industriell Produksjon (TIP). Bransjen bestemte seg da for å legge trykkerutdanningen (sammen med de andre grafiske produksjonsfagene) til dette studieprogrammet. Strukturen og læreplanene for dette studieprogrammet er nå under arbeid, men det som er sikkert er at VK1 grafisk produksjon ikke blir videreført som eget skoletilbud. På grunn av det lave antallet læreplasser blir det en ytterligere sammenslåing av skoleutdanningen med elever som søker andre industrifag som for eksempel produksjonsteknikk, produksjonselektroniker, industrimekaniker, CRC-operatør og lignende. Det blir da bare en begrenset mulighet til å legge de grafiske produksjonsfagene som fordypningsfag det første og andre skoleåret. Ulempen med denne reformen blir derfor at elever, som er aktuelle søkere til læreplasser i trykkfaget, i ytterste konsekvens kanskje ikke har sett en trykkmaskin før de begynner. For at dette ikke skal skje blir det viktig at lærebedriftene inngår et samarbeid om utplassering og opplæring med aktuelle opplæringskontor og skoler i nærheten. Fordelen med reformen er at det blir et bredere rekrutteringsgrunnlag av elever for bedriftene over hele landet.

Organisasjonsendringer

På grunn av betydelig nedgang i antallet yrkesaktive medlemmer og synkende inntekter så Norsk Grafisk Forbund (NGF) seg nødt til å vurdere andre organisasjonsmodeller for å opprettholde et forsvarlig tilbud for sine medlemmer. Valget stod mellom kraftige kostnadskutt med dårligere medlemstilbud eller sammenslåing med andre forbund. Konklusjonen ble at forbundsledelsen foreslo en sammenslåing med Fellesforbundet som organiserer arbeidere innen industri, bygg og anlegg. En av betingelsene var at det ble opprettet en egen grafisk seksjon i Fellesforbundet. Dette ble innfridd, men den direkte støtten til TLS kunne ikke videreføres. Som kompensasjon fikk TLS utbetalt en engangssum som tilsvarte ca. 4 års fremtidig støtte. Forslaget ble lagt ut til uravstemming og et overveldende flertall stemte for det. Sammenslåingen skjedde fra 1. januar i år.

Viktige utfordringer for TLS de kommende år

Å opprettholde TLS og de lokale trykkerklubbene
Å opprettholde fagets status i et stort fagforbund
Å bidra til å opprettholde fagets status og faglige kompetansenivå i det brede utdanningsprogrammet for Teknikk og Industriell produksjon
Å bidra til en rekruttering som kan styrke trykkerienes konkurransekraft

John Guldbrandsen

Rapport från Sverige

Det är nu tre år sedan vi möttes på Backagården. Under dessa tre år så har arbetsmarknaden för tryckarna förändrats i Sverige. Fler och fler arbetsplatser försvinner inga nya tillkommer. Det nya Europa har gjort att det är lättare att flytta jobben, än att flytta tryckaren. Konkurrensen från våra nya medlemmar, som inte har våra avtal och som kommer över till Sverige, dumpar våra löner. Vilket medför att tryckarna i Sverige går en arbetslöshet tillmötes. Centralt så försöker våra förbund att föra in att våra kollektivavtal, som skall gälla för gästarbetarna i Sverige och inte hemlandets.

Samtidigt så minskar intresset för medlemskap från nya unga tryckare, förbundet minskar i antal medlemmar. Vi måste gå samman med andra förbund, vi kan inte bära kostnaderna i ett litet förbund. Verksamheten går varje år med förlust, men tack vare den finansiella verksamheten så går ekonomin ihop.

Vilket också har medfört att kongressen som avhölls i Linköping den 12-15 maj gav förbundsstyrelsen i uppdrag att verka för en anslutning till Industriavtalet. Och mandat till att inleda förhandlingar, med ett eller flera förbund inom industriblocket med målsättning att fusionera. Vidare att vår grafiska identitet och vår fackliga tradition utgör grund för förhandlingen. Samt att förbundsstyrelsen får i uppdrag att återinkalla den ajournerade kongressen när ett förhandlingsresultat finns.

Utbildning i Tryckteknik finns på åtta orter i Sverige. Det finns även kvalificerad tryckar-utbildning i Stockholm, Göteborg och Malmö. En utbildning som vi vill slå vakt om och utveckla. Det finns goda möjligheter att för elever att få arbete inom den grafiska industrin, men intresset att utbilda sig till tryckare står inte högt i kurs hos dagens ungdom, andra och mer intressanta IT jobb ligger mer i tiden. Ingen vill idag bli lite skitig om händerna, jobba natt, obekväma tider. Många elever hoppar av utbildningen och söker andra alternativ.

Andra faktorer som spelar in att medlemsantalet sjunker är att på tidningssidan så kommer tidningarna att mindre presstöd. En ganska rejäl sänkning föreslås av presstödsnämnden, som gör att, arbetsplatsen krymper, organisationen slimmads vi blir färre att utföra jobbet. Vi jobbar längre och företaget tar ut övertid istället för att anställa. Outbildad yngre arbetskraft ersätter våra äldre medlemmar till lägre pris. Vi måste sätta stopp för arbetsgivarens lönedumpnings system, verka för högre minimilöner i våra kollektivavtal.

Långa arbetspass medför stor belastning för kroppen, vi hinner inte återhämta oss mellan ledighet och jobb. Framförallt nattarbetaren som missar mycket solljus, då den vakna tiden är på den mörka delen av dygnet. För oss tryckare så är det viktigt med regelbunden hälsoundersökning, för att fånga upp problemen som uppstår med arbetstiden, nattarbete och lösningsmedel.

Då till fenomen som dykt upp, eksem bland våra medlemmar. Vi har fått miljövänliga lösningsmedel, färger, lim, papper, ja, även tvättmedlen som vi använder efter arbetes slut innehåller ämnen som vi inte tål. Det finns all anledning att titta närmare på produkterna som vi använder. Ämnen som Kahton WT, Kathon 886 och Isotiazolin dessa finns i tryckfärg, lim, papper, schampo, hårbalsam och flytande tvål. Konserveringsmedel som används för att förhindra tillväxt av svamp, bakterier och alger.

Förut så var det toluen och asbests som orsakade problem för våra medlemmar, dessa ämnen är gudskelov borta. Men ständigt så måste vi vara observanta på nya medel även om dom klassas som miljövänliga. Bra för miljön, men inte för människan!

Därför är det glädjande att diskussionen på den nyligen avslutade kongressen, tog upp frågan om hälsokontroller för skiftarbetare. Att den nya förbundsstyrelsen fick i uppdrag att verka för skiftarbetande anställda under 50 år vartannat år och över 50 varje år. Från tryckarna så vill vi oavsett ålder ha möjlighet till denna rätt varje år. Det blir för avtalsrådet att driva frågan vidare för få det inskrivet i våra avtal. Samtidigt även få begränsat övertidsuttaget, inte var avsikten med längre fritid lika med övertid.

Olle Winqvist Hans Sandblom

Malmö Göteborg

Rapport fra Danmark

Grafisk i HK

Det er nu over 6 år siden, at Grafisk Forbund i Danmark opløste sig selv. Det skete ved nytårsskiftet til år 2000. Langt de fleste af de grafiske medlemmer gik over i det store HK fagforbund, der hovedsageligt organiserer handels- og kontorfunktionærer. HK har i alt ca. 367.000 medlemmer, hvor det grafiske kun er et lille hjørne i det store forbund.

HK er i dag inddelt i 4 sektorer, hvor de grafiske medlemmer hører til den sektor, der hedder HK Privat, og som organiserer HK-medlemmerne indenfor det private arbejdsmarked minus handel. De tre andre sektorer er HK Handel, HK Kommunal og HK Stat.

At komme ind i så stort et forbund, der har andre faglige traditioner, end dem vi kendte fra det grafiske, har ikke været en let proces. Det har ikke kunnet undgås, at der er sket et tab af faglig identitet, efter at vi er kommet i HK.

HK er som andre danske fagforbund i disse år udsat for medlemstilbagegang. Det skyldes dels de små ungdomsårgange og dels konkurrence fra ”gule” forbund udenfor LO-familien. HK må derfor spare, og det gør, at den faglige servicering ikke er lige så god, som da vi havde Grafisk Forbund.

Branchesektionen IT, Medie & Kommunikation

HK Privat er opdelt i 6 branchesektioner, hvoraf IT, Medie & Kommunikation er den ene. Det er i denne, at de grafiske medlemmer i dag befinder sig. Branchesektionen har sammen med sektoren HK Privat ansvaret for overenskomstarbejdet på landsplan.

Branchesektionen dækker udover det grafiske område også IT-virksomheder.

Der er ca. 23.500 medlemmer i branchesektionen.

Den har egen hjemmeside: www.itmk.dk

Trykkernes Landssammenslutning nu et netværk

I år 2000 bevaredes Trykkernes Landssammenslutning som en uddannelsesgruppe indenfor HK. Vi fik over kontingentet et tilskud på 5 kr. pr. medlem pr. måned. Men forbundet har ændret sin struktur og sin kontingentpolitik, så efter 2004 bliver landssammenslutningen nu betegnet som en netværksdannelse. Det betyder, at vi nu ikke længere har egen fast økonomi, men er overladt til den generelle budgetlægning i branchesektion og sektor. Vi er ca. 4800, der er omfattet af netværket.

I Trykkernes Landssammenslutning diskuterer vi vores uddannelsesmæssige og overenskomstmæssige forhold. Vi støtter de lokale trykkerklubbers arrangementer af faglig karakter – blandt andet studieture til udlandet -, og vi afholder weekendstævner med emner, som kan interessere trykkerne.

Vi afholder landsmøde hvert andet år – næste gang i 2007.

Trykkernes Landssammenslutning har egen hjemmeside: www.trykkerne.dk, og fra den er der links til 5 lokale trykkerklubbers hjemmesider.

Ny teknisk grafisk uddannelse

Tilgangen af lærlinge til trykkeruddannelsen har været meget lav de sidste 25 år. Hvor der på landsplan i 1988 blev registreret 288 nye uddannelsesaftaler for trykkerlærlinge, var tallet i 2004 kun 36. Det har gjort det svært at holde de tekniske skoler i gang med så få elever.

Det har medført overvejelser om sammenlægning af de teknisk grafiske uddannelser. Udover trykkeruddannelsen er der tale om bogbinderuddannelsen og serigrafiuddannelsen.

Der er nu udarbejdet en ny fælles grafisk tekniker uddannelse, hvor læretiden vil være 3½ år, og som ud over elementer fra de tre gamle uddannelser også vil rumme digitalt print.

Kommer de endelige godkendelser på plads, vil den nye fælles uddannelse kunne træde i kraft allerede til efteråret. Den nye fælles uddannelse vil helt erstatte de gamle uddannelser, og der vil således ikke længere være en egentlig trykkeruddannelse i Danmark.

Skifteholdsproblematikken

I Danmark arbejders der på de fleste trykkerier på skiftehold. Maskinerne er så dyre, at de grafiske arbejdsgivere helst vil produktion 24 timer i døgnet alle ugens 7 dage. Det er meget normalt med 3-holdsskift og dertil også særlige weekendhold.

Skiftehold, og særligt natarbejde, slider på helbredet. Undersøgelser viser, at natarbejde øger risikoen for en lang række sygdomme, som f.eks. hjertesygdomme. Der er ingen særlig beskyttelse af danske arbejdere, der arbejder om natten – ud over at de har ret til et helbredstjek.

Fordi natarbejde er blevet meget udbredt i den danske grafiske industri, har branchesektionen IT, Medie & Kommunikation besluttet at kører en kampagne med fokus på skifteholdsproblematikken op til næste års overenskomstforhandlinger for at lægge et pres på, at der kan ske forbedringer i overenskomsterne for skifteholdsarbejdernes vilkår.

De kommende overenskomstforhandlinger

De danske overenskomster skal fornys i foråret 2007. Forhandlingerne vil for alvor begynde efter nytårsskiftet. Ud over forholdene for skifteholdsarbejderne, vil efteruddannelsesspørgsmål sandsynligvis komme til at stå som et vigtigt forhandlingstema.

Ved de sidste overenskomstforhandlinger i 2004 blev der taget hul på en modernisering af de grafiske overenskomster. Det vil også komme i centrum ved forhandlingerne i 2007.

Faldende ledighed

Danmark oplever for tiden et mindre opsving, der også har forplantet sig til den grafiske industri. Det betyder, at den høje ledighed, der har været for trykkerne, nu er på vej ned.

Efter at vi er kommet i HK, har det været svært at få præcise tal for branchens ledighed. De seneste tal tyder dog på, at ledigheden blandt trykkerne nu er under 5 % på landsplan. Den faldende ledighed stiller trykkerne bedre, når der f.eks. skal forhandles løn. Ligeledes er det også blevet lettere at skifte arbejdsplads.

Velkommen til Danmark i 2009

Trykkernes Landssammenslutning inviterer til Nordisk Trykkermøde i Danmark i foråret 2009.

Hvor i Danmark, det næste nordiske trykkermøde vil blive afholdt, ved vi endnu ikke.

Vi vil glæde os til igen at mødes med trykkere fra de andre nordiske lande.

Og så er 2009 også året, hvor den danske Trykkernes Landssammenslutning fylder 90 år.

Peter Iversen